2013-03-31

DRM+ och 4G istället för DAB+

Det finns några stora radiofrågor som inte tillräckligt noga debatterats officiellt (många vill förmodligen inte det) och vilka konsekvenser detta kan få för radion i Sverige och internationellt på sikt.

Inför en kombination av tekniken FM/DRM/DRM+ En lösning som kan välja automatiskt bäst bärare för tillfället. Då skulle radion återigen få den demokratiska roll och både nå nära lyssnargrupper som behöver radion lokalt men också för större lyssnargrupper nationellt, radio i anslutning till våra nationella gränser men också internationellt både i Europaområdet som längre bort. FM (upphottat), DRM och DRM+ kan klara dessa behov.


Vad som står emot detta är det mönster som sker i samhället med bredband både i fysiska som trådlösa system samt dessa kopiösa mängder med smartphones och plattor som säljs i världen idag. 4G avancerar nu med många fler frekvensband samt införande av det riktiga 4G d.v.s. 4G Advanced med en helt annan datakapacitet. Det vi har idag kallas mer som 3,5G av folk som vet. Över 100 länder har anslutit sig till 4G så globalt är det en succé. Tekniken bakom 4G övertrumfar alla andra tekniska system nu också med helt nya broadcastmöjligheter som eMBMS (bl.a. Ericsson). Verizon i USA tänker introducera masslyssning lokalt till Superbowl 2014 eller 2015.

Skillnaden mot tidigare MBMS är att man drar nytta av 4G-teknikens nya möjligheter. Bl.a. att utnyttja SFN (Single Frequency Network). Det innebär att man kan använda alla stora som små basstationer inom ett visst begränsat geografiskt område för att stärka mottagningen. Operatören kan också bestämma tröskeln för övergång från vanlig unicast till multicast broadcast modell. Framförallt gäller detta tv-sändningar som drar mer bandbredd. Eftersom de nya riktiga 4G-näten har så kraftig datakapacitet så flyttar man i praktiken kapacitetsfrågan från näten till utsändningsservrarna.

Gamla DAB L-bandsfrekvenserna: Att detta band inte har använts till DAB har sin naturliga förklaring på grund av avsaknad av felskydd (FEC) och en mode så att bilmottagning omöjliggörs ovanför 90 km hastighet. Frekvenserna finns dock där och många vill åt dom. Mobilvärlden vill åt dessa frekvenser. Med mobiltekniken är dessa frekvenser perfekta för alla smartphones med inbyggda antenner. Därför har det sålts liknande mobilfrekvenser för flera miljarder kronor. Dessa L-bandsfrekvenser finns avsedda för radiobroadcast, men ingen gör nåt! Skulle "Broadcast" kunna återerövra dessa frekvenser på sikt genom att använda DRM+ eller DVB T2/NGH eller varför inte 4G direkt. Att använda 4G-nätet som envägskommunikation i L-bandet skulle kunna öppna upp för högre antennhöjder, starkare uteffekt på sändarna med längre tillåten räckvidd (idag 3,5mil). Som Net One har idag på 470 MHz.

En annan lösning är att "Broadcast" bygger ut glesbygdsnätet med ytterligare yttäckning som skulle förstärka yttäckningen på 4G. Detta är ju synnerligen attraktivt men då måste "broadcast" släppa L-bandet till mobiloperatörerna. Som motprestation skulle mobiloperstörerna öppna för eMBMS i alla mobilnät med fri roaming för radio och TV. Inget av detta är standardiserat i världen. Förmodligen skulle alla bli nöjda och dra fördelar med ett sådant system och en sådan teknisk lösning inte minst tittare och lyssnare av radio och TV.

Det finns här många revirpinkare och nejsägare men frågorna bör lyftas till ett bredare och öppet diskussionsforum för att gå i klinch med ovan nämnda frågeställningar. Släpper man dessa idéer i fel forum så begravs de omedelbart på grund av egoistiska skäl.

Lasse Mossberg
Privat Person

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar