2017-10-17

Ledare: Public service-skatt kan stärka "en stat i staten".

Förslaget om att ersätta dagens radio- och tv-avgift med en public service-skatt är i många delar bra. Man är helt enkelt tvingad att lämna ett omöjligt finansieringssystem kopplat till apparatinnehav.  SVT-chefen Hanna Stjärne är ”försiktigt positiv” till förslaget medan SR-chefen Cilla Benkö är ”djupt oroad”.

I sin iver att lugna förespråkarna för en fri och oberoende public service går utredningen dock för långt med förslag som kommer att innebära minskad demokratisk insyn och kontroll av de offentlig ägda SR, SVT och UR.
Utredningens förlag baseras på hur det har sett ut igår och idag. Man har inte gjort en analys om hur framtiden för public service kan komma att te sig - tekniskt och marknadsmässigt - säg från 2022. 


Det är överhuvudtaget märkligt att först föreslå en finansieringslösning innan man vet hur pengar egentligen ska användas. Det ska kommittén först nu utreda. Utom förstås att någon på finansdepartementet av någon inom public service övertygats om att förbjuda kommittén att föreslå en sammanslagning av de tre bolagen. Synd med en munkavle på en sådan lovande och väl sammansatt parlamentarisk kommitté.

2017-10-03

Debatt: Utred public service med en helhetssyn

Public service brukar definieras som ”en radio och television i allmänhetens tjänst” — med ett uppdrag från medborgarna via riksdag och regering. För de kommersiella radio- och tv-företagen är det snarare fråga om ”en allmänhet i radions och televisionens tjänst” — en publik som lyssnar och tittar på programmen och som på det sättet utgör grunden för reklamintäkterna.

Public service-medierna — SVT, SR och UR — är en mycket viktig del av den svenska medieindustrin. De är en motkraft till de kommersiella tv- och radioföretagen och har dessutom privilegiet att inom ramen för sitt uppdrag kunna producera och sända även program utan direkt koppling till en marknad.

2017-04-04

Ledare: Låt public service leva - slå ihop de tre bolagen!

Public servicebolagen står inför ett skifte som faktiskt överskuggar de omvälvande stegen när svensk television fick två kanaler och färg-tv kom liksom när monopolet försvann och reklamen kom in. Det har ända sedan de första tv-sändningarna på 50-talet från Tekniska Högskolan hela tiden handlat om marksändningar och direkt tv, med programtablåer som tittaren haft att anpassa sig till. I viss mån lindrat  när de första videoband spelarna kom till hemmen med time-shift.

Med Internets snart oändlig kapacitet och räckvidd försvinner säkert s.k. linjär tv. Och med det tidningarnas alltmer meningslös programtablåer.  Netflix och HBO har redan betydande marknadsandelar i Sverige. Redan idag ser 1 miljon svenskar på SVT enbart via SVT Play och inte via marksändningar. Vi väljer nu själv tidpunkt och vilka inslag vi vill höra ur SR P1 Studio Ett och Godmorgon Världen. Det liknar alltmer bibliotekslån och tidningsläsning.

2017-03-08

Ledare: Ställ upp på lokal radio i Norge

Framtida norsk radio i statlig eller utländsk ägo, och enbart rikstäckande?
I Norge har politiker hittills ställt sig bakom ett föreslaget public servicestöd till kommersiell radio och tv.  För tv vill man bibehålla den geografisk mångfalden med en nyhetsreaktion

utanför Oslo. Något som hittills danskägda TV2 fått för att etablera sig i Bergen. Och vilka fördelar tänker man sig denna lösning ger för tittare i Narvik och Trondheim?  Då är det nog bättre att NRK har en redaktion i New York.

Men hela idén baseras på en idévärld bakåt i tiden; att linjär och etersänd radio och television alltid består som medborgarnas primära plattform. Men Internet och mobilt bredband förändrar detta dramatiskt - överallt.

2017-02-05

Ledare: Svåra nötter att knäcka inför nästa public serviceavtal

Internet innebär en jordbävning för den marksända radio och tv som vi lärt oss leva med i snart 100 år.  Allt fler ser tv på nätet. Idag använder endast en femtedel av hushållen marksända tv-nätet för att ta emot tv. Public service gör ett bra jobb med att anpassa sig till den nya verkligheten och satsar föredömligt med SVT Play, SR Play och UR Play.  Men det är en kamp mot giganter.  Netflix, YouTube och Facebook står för 70 % av on-line-tittandet, SVT för 13 %.  Hur relevant kommer public service att vara 2025 ?

Frågan blir nu om politikerna som ska utreda och besluta om nästa public serviceavtal från 2020 kommer att ha förmågan att förvalta förtroendet och andra goda värden som svensk public service har byggt upp sedan 60-talet. Om man inte klarar av att hitta nya modeller för att finansiera och organisera framtida public service är risken stor att hela det demokratiska bygget på kort tid rasar samman. Det krävs nu radikalt omtänkande i många delar.  Det måste bli slut på att lappa och laga - och hoppas på det bästa...

2017-01-05

Ledare: Res till Lofoten och upplev kejsarens nya kläder

Nu inleds den sista akten i den eländiga föreställningen som pågår hela 2017. 11 januari påbörjas den världsunika nedsläckningen av det rikstäckande FM-nätet i Norge. Man börjar i en av de tre nordliga länen; Nordland. I anslutning till detta samlar DAB-lobbyn till en internationell konferens i Bodø. Arrangör är lobbybolaget Digitalradio Norge AS. På plats finns representanter för bl.a. NRK, MTG (P4) och Bauer (Radio Norge) och från några länder där DAB finns som en av flera radioplattformar. Man kommer också ta upp utvecklingen i Danmark och Sverige.  

Sannolikt kommer man i Bodø hylla en kulturminister som heroiskt nu drivit igenom ett 16 år (!) gammalt beslut om DAB.  En minister som i bästa brexitanda tydligen anser man inte kan ändra på beslut än hur vansinniga de än kan vara.

2016-12-07

Ledare: Gräver public service sin egen grav?

Public service-bolagen har en betydelsefull och av många uppskattad roll i flera länder. Det bästa av samhällsbevakning och drama görs av dessa bolag. Starkast står public service i Västeuropa inklusive de nordiska länderna samt i Australien och Japan. De PS-bolag som ligger på topp är de som uteslutande finansieras genom offentliga medel som tv-licens eller skattemedel. De PS-bolag som i Polen finansieras till stor del med reklam, har en mycket svagare position.

PS-bolag står nu under en allt hårdare press att förändra sig. Bl.a. finns hård kritik från konkurrerande kommersiella medieföretag inte bara inom radio och tv utan även dagspressen. 

Ny teknik bidrar också till krav på omställning främst då en anpassning till Internet med övergången från linjär tablålagt utbud till on-line och on-demand distribution.   (Fortsättning >)